Viktigaste hållbarhetsaspekterna för mat, enligt svenskarna

De viktigaste hållbarhetsaspekterna inom mat och råvaror enligt svenska konsumenter 2019 är:

• Råvarans ursprungsland
• Minskandet av farliga kemikalier
• God djuromsorg

 Detta enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Axfood.

Bild: fransverige.se

Sedan undersökningen gjordes förra gången, för fyra år sedan, har hållbarhetspunkterna god djuromsorg samt närodling seglat upp i rankingen över vad vi svenska konsumenter bedömer mat- och råvaruföretags hållbarhet på.

Läs mer om Kantor-Sifo-undersökningen här.

Viktigaste klimatåtgärderna –enligt svenska folket

När svenskar får ranka vilka de viktigaste åtgärderna vi i Sverige kan genomföra för att minska vårr klimatpåverkan blir resultatet följande:

1. Minska matsvinnet
2. Ersätta fossil energi/fossila bränslen
3. Minska konsumtionen av importerad mat
4. Minska flygandet
5. Minska köttkonsumtionen

(Novus, på uppdrag av LRF och Svenskt kött, 2019)

Svenska konsumenters självbild vacklar

2019: Vi tror att vi är duktiga och konsumerar allt mindre medan verkligheten visar oss andra siffror.

När det gäller transporter lägger vi de facto dubbelt så mycket pengar på det som vi tror oss göra, och någonstans kan man fråga sig om vi alls ser heminredning som konsumtion?..

Forskarnas slutsats är att vi omedvetet blundar för vår ökade konsumtion.


Källa: SOM-institutet

Big 5: De mest kritiska områdena calling for innovation

Bill Gates skriver i sin årsrapport 2019 att följande fem samhällsområden är i störst behov av innovationer för att motverka klimatkrisens omfattning:
Jordbruk
El
Tillverkningsindustri
Transporter
Byggnader

Entreprenörer med hållbara lösningar inom dessa områden går sannolikt en ljus framtid tillmötes.

Transparent trä

Forskare på KTH har utvecklat ett transparent trä av björk.
Det fantastiska är att de nu även har lyckats göra träet själv-värmereglerande och därmed kan materialet reglera hur mycket värme i ett hus som släpps in och ut.

Läs mer på KTH.

Ekodukters oväntade användare

Man skulle ju tro att de som flyger inte behöver broar för att korsa större vägar, men ack så fel det vore att anta det.

Den planerade ekodukten över E6 vid Hallandsåsen, förhoppningsvis på plats 2021.

Fladdermöss korsar av någon anledning inte motorvägar trots att de smidigt skulle kunna flyga över dem. Varför är inte riktigt klart. Vår främsta fladdermusforskare, Johnny de Jong vid SLU, tror på två alternativ:
1) Ugglor och rovfåglar som jagar dem i skymningen får hjälp av ljuset.
2) Insekter undviker också motorvägar –så varför jaga där det ändå inte finns någon mat? 

Oavsett vad: Ekodukter verkar bara föra med sig fördelar.

...Och båten går bra?

Japp, på många håll verkar det nu som att båtindustrin levererar mer hållbara tekniker. (...kanske till följd av sparken i baken flera regeringar gett dem genom tryck och agenda-sättning mot hållbarhet inom båttrafiken, men men..).

Green city ferries –vår snabbaste, renaste pendelbåt.

I Sverige kan vi numera både stoltsera med att ha världens snabbaste lokaltrafik-färja med eldrift (i Stockholm), och också världens största batteridrivna färjor (Helsingborg – Helsingör)!

Sedan flera år har Stockholm dessutom arbetat med att konvertera lokaltrafikfärjorna till eldrift, så jag hoppas att det snart kan komma rapporter som visar positiva effekter på vattenekologin där.


Dock kanske det allra bästa är att det inte bara är vi:
Nederländerna kommer bara tillåta eldrivna färjor i deras inre vatten om några år. Norge har också eldriven färjetrafik.
–t.o.m Thailand ska nu få sin första eldrivna färja!

Elektroniskt avfall

De senaste två åren (2015–2017) har elavfallet i världen ökat med 8 %. 

–Numera kasserar vi alltså ett berg nio gånger större än pyramiderna och lika mycket metallskrot som 4 500 st Eiffeltorn PER ÅR.

Att trendspana i havet

Under 1900-talet kollapsade flera valstammar.  En minskande storlek kunde märkas redan 40 år innan det hände, och idag ses liknande mönster hos många fiskarter. 

Ska man lyssna till forskarna, är studier om fiskarters snittstorlek ett bra sätt att förvarna oss om riskerande, stundande fiskpopulations-kollapser. 

Hållbar utveckling: Agroforestry

Alléodling är en form av agroforestry som används på flera håll i Europa idag.

Vad?
Agroforestry är ett odlingssystem som handlar om att ha både skogsproduktion och matproduktion på samverkande ytor.

Egentligen är det en gammal företeelse, och i vardagsspråk hos oss i Sverige har det gått under beteckningen naturbetesmarker, där vi körde en kombo av bete, valltagning, fruktodlingar och buskar som Hassel.

Varför?
Tanken är att agroforestry ska minska de negativa komplikationerna av ett förändrat klimat samtidigt som man producerar mer mat till ökande befolkningar.
Det ger stora möjligheter i till exempel utvecklingsländer.

Bioenergi

Sverige är i dagsläget (2017) bäst på att använda bioenergi. (Finland second).

Södra, KLM, Växjö kommun, SkyNRG, Småland airport, Fores och Luleå tekniska universitet fått klartecken till en gemensam projektförstudie kallad "Från flis till flygplan i Småland" med syfte att identifiera och utveckla det mest kvalificerade upplägget för en fungerande värdekedja av bioflygbränsleproduktion i Småland.

Hållbar stadsplanering: Grönområden

Medelavståndet till skyddad natur är 2,8 km, enligt statistik från SCB.

Folkhälsoinstitutet menar att forskningsunderlaget är stort för hälsofördelarna med att regelbundet visats i naturen, och att städer bör planeras så att människor har max 300 m till närmaste grönområde. 

Insekterna minskar i Sverige

Bevis 1:
Forskare vid SLU i Uppsala följt Stenskvättorna i det omgivande jordbrukslandskapet i 25 år och ser hur de stadigt minskar. Deras teori är att problemet är matbrist = brist på insekter.
Detaljer:
25 år sedan: Ca 4,5 ungar/bo flög iväg och i genomsnitt 1 unge överlevde och kom tillbaka för att häcka.
Nu, 2017: Ca 3 ungar/ bo lämnar och bara ungefär 1 unge från vart femte bo återvänder.)